Här är bilderna som får PK-etablissemanget att gå i taket i England

Stop and search at Notting Hill carnival

Unga män blir stoppade och visiterade av brittisk polis.

Tidningar har kallat det för en attack. Politiker och debattörer har rasat på Twitter. Polisen är förtegen. Samtidigt har hundratusentals människor hyllat tilltaget på sociala medier.

Bilderna av de satiriska affischerna föreställande Metropolitan-polisen har rört upp känslor i etablissemanget. Anledningen är för att de ger sken av att komma från Metropolitan Police.

På en affisch kritiserar man Storbritanniens cannabislagstiftning, och polisens punktmarkering av cannabisbrukare i förorten. Storbritannien har sedan tidigare öppnat upp dörrarna för medicinsk användning av cannabis och förbudet anses vara föråldrat enligt många.

Utanför Scotland Yard

På en affisch utanför Scotland Yard står det,
– Har du inte vitt skinn är det 28 gånger större risk att du blir stoppad och visiterad av polisen i London, eftersom vi fortfarande är jätterasistiska.

Bilden av affischen har fått hundratusentals delningar världen över och har orsakat ramaskri bland  konservativa och rasister på nätet. De allra flesta hyllar däremot affischerna och ser dem som ett briljant sätt att skapa en välbehövlig debatt om rasismen i samhället.

polisaff2

polisaff4

polisaff7

Polisen har medgett att man är medvetna om tilltaget som gör narr av polisens senaste PR-satsningar. Utöver det har man avböjt vidare kommentarer. Istället har man bland annat valt att rycka ut med blåljusen och spärra av brottsplatserna (busshållsplatser) tills satiren försvann.

polisaff5

Anarkistgruppen som ligger bakom affischer är nöjda med motattacken.

– Metropolitan polisen satsade 167 miljoner 2012, 2013 satsade dem 123 miljoner. Enbart på propaganda. Vi har inte spenderat en krona på vår kampanj men ändå så ser det ut som att vi har fått ett stort genomslag säger en av anarkisterna i en intervju med Engelska Vice.

Jag är glad över att jag bor i Sverige och inte i USA

bild1


USA har drabbats av ytterligare en rasistisk skandal inom Polisen.

Den här gången är det Polisen i Miami som har hamnat i blåsväder.
Detta efter att det uppdagats att poliser övar prickskytte med hjälp av bilder på unga afroamerikanska män.

Polisen försvarar agerandet helt och hållet.
– Ingen har brutit mot våra regler, säger polischefen.

Polisen har rätt, det bryter inte mot reglerna.
Det säger en hel del om de regler Polisen har.
Det säger dessutom en hel del om hur Polisen väljer att se på det hela.
En försvarsposition intas och man gör sig fri från ansvar genom att peka på ett regelverk. Man kan ju tycka att en polismyndighets regelverk inte borde behöva skriva ut i klartext att poliser inte ska öva skytte på det här osmakliga sättet. Men uppenbarligen behövs det. Det blir ganska tydligt när man ser att en polischef anser att inget fel har begåtts eftersom det inte står i regelboken. Retoriken känns igen.

Med Ferguson färskt i minnet så förstår man att Polisen har problem med rasism i USA.
Positiva förändringar har förvisso skett de senaste årtiondena men det verkar onekligen som om USA har en lång väg att vandra tills dess att det råder jämlikhet i landet. Lets face it, det är knappast en slump att det är just afroamerikanska män som får agera måltavlor när poliserna spexar till det på skyttebanan.

Jag är glad över att jag bor i Sverige. Här har polisen inga problem med strukturell rasism.

Här är poliserna alltid reko.
Här hotar inte polisen invandrare med tvångssterilisering efter att ha kallat dem för blatte och apajävel. Skulle de ha gjort det så var det en engångsföreteelse och enskilda rötägg. Säkert.

Här skulle Polisen aldrig få för sig att benämna ett invandrartätt område för Apagården. Skulle de ha gjort det så var det en engångsföreteelse och enskilda rötägg. Säkert.

Här använder inte länskriminalen namn som ”Neger Niggersson” i sina internutbildningar. Skulle de ha gjort det så var det en engångsföreteelse och enskilda rötägg. Säkert.

Här skulle Polisen aldrig någonsin upprätta etniska register på bland annat nyfödda romer. Skulle de ha gjort det så var det en engångsföreteelse och enskilda rötägg. Säkert.

Polisen skulle ej heller aldrig kalla medborgarvärdar och boende för apor, negrer och luffare i samband med medborgarvärdarna försöker lugna ner ungdomar i förorten. Skulle de ha gjort det så var det en engångsföreteelse och enskilda rötägg. Säkert.

I Sverige skulle Polisen ej heller göra skillnad på rasifierade och svenskar. Det är självklart att polisen hade agerat korrekt och arbetat på ett seriöst sätt om ett EU-migrant-läger hade blivit utsatt för brandattentat. Skulle de inte ha gjort det så var det en engångsföreteelse och enskilda rötägg. Säkert.

De enskilda rötäggen må vara många men det är fortfarande enskilda rötägg.
Ja om det inte handlar om Miami det vill säga. Då är det viktigt för svenskarna att rasa på Facebook. En delning och ett fördömande. För att ett halvår senare fördöma de som fördömer polisen här på hemmaplan. Ja ni vet alla de tiotusentals vänsteraktivisterna runt om i landet som var emot rasprofilering. Vilket jag tog upp här på bloggen när Leif GW Persson uppmanade folk att vägra visa ID för Polisen. För här i Sverige har vi inga problem med rasism inom polisen. I Sverige är vi alla lika inför Polisen. Det har Polisen själva sagt. De utgår ju från rådande regelverk och då är allt i sin ordning.

Jag är glad över att jag bor i Sverige – Det jämlika landet i norr.

Konsten att ”kjöllra” en rapport

Rikskriminalpolisen har släppt en ny rapport.
Rapporten heter: ”Nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället”. Rapporten slår fast att 55 bostadsområden runt omkring i landet ses som speciellt utsatta utifrån ett polisiärt perspektiv.

I dagarna valde den konservativa liberalen, Per Gudmundson att uppmärksamma rapporten i Svenska Dagbladets ledare. Rubriken bar namnet, ”55 ”no-go zoner” i Sverige”. En rubrik som kom att återspegla ledaren rakt igenom. I ledaren slår Gudmundson bland annat fast att: ” Polisen använder inte begreppet ”no go”-zoner. Det är ursprungligen militär slang för rebellkontrollerade områden. Men frågan är om det finns någon tydligare beskrivning.”

Inledningsvis skriver han följande: ”Rinkeby/Tensta och Alby/Fittja i Stockholm, Bergsjön och Biskopsgården i Göteborg och Herrgården/Rosengård i Malmö, men också om Koppargården i Landskrona, Araby i Växjö och Brynäs i Gävle, för att bara nämna några.”

Två dagar senare var det dags igen. Denna gång av den liberala skribenten, Paulina Neuding.

Neuding skrev en upprörd kolumn som bar rubriken: ”Där polisen inte vågar kliva ur bilarna”. En rubrik med direkt anspelning på området där jag bor. I beskrivningen av mitt bostadsområde står det följande: ”… där polisen inte längre vågar kliva ur bilarna (Koppargården i Landskrona). 55 områden allt som allt.”. I resterande text varvar hon upplevelser från Danmark och tal om klaner. Men precis som högerpropagandisten Gudmundson så inleder hon med exempel på orter. Seveds och Rosengård i Malmö samt Rinkeby i Stockholm. Hon väljer även att peka på att det rör sig om en ny form av brottslighet som inte började synas i Sverige förrän på 1990-talet. Utan omsvep slår Neuding fast att kriminaliteten i områdena underminerar staten. Inspirationen av Gudmundsons tal om ”no-go zoner” är tydlig. Hur ska man annars tolka det när hon uttryckligen skriver att polisen inte längre vågar kliva ur sina bilar i området där jag bor?

Efter att själv ha läst Rikskriminalpolisens rapport så undrar jag om Gudmundson och Neuding har gjort detsamma. Jag undrar även hur Svenska Dagbladet kan publicera två texter på mindre än en vecka som svartmålar stora delar av Sverige utan att ge läsaren en rättvis bild av vad rapporten verkligen säger. I realiteten har SvD valt att publicera två demagogiska texter. Vilket för oss till frågan, vad säger Rikskriminalpolisens rapport i verkligheten bortom den generaliserande och missvisande bild som Neuding och Gudmundson vräker ur sig?

Rikskriminalpolisen slår bland annat fast följande…

1. Det handlar om upplevelser och känslor. Vilket framförallt syns på sida 18 där polisen beskriver att de upplevelser och känslor som florerar riskerar att underminera statens roll. Riskera. Lägg märke till ordet ”riskera”. När något riskerar att hända så innebär det att saker och ting inte har skett. På sida 18 skriver man även att ”Situationen kan skapa en negativ spriral.”. Inte att situationen har skapats. Under rubriken, Metod och underlag, bekräftar polisen att de utgår från befintligt skriftligt underrättelsematerial om situationen i respektive område. I klartext skriver man även att rapporten inte har utgått från fältstudier eller studiebesök i de klassade områdena.

2. Något parallellsamhälle existerar inte i verkligheten. De där ”no-go zonerna” finns endast i Svenska Dagbladet och på bruna kommentarsfält. Vilket man kan läsa om på sida 14 där det slås fast att det inte är befogat att tala om parallellsamhällen i Sverige. ”I de allra flesta utsatta områden har utvecklingen inte gått så långt att det är befogat att tala om parallellsamhällen i betydelsen alternativ samhällsordning.” skriver Polisen. Vilket förtydligas på sidan 18: ”Som tidigare nämnt är det inte befogat att tala om att det råder parallellsamhällen.”. Om man läser texten så är det svårt att inte se polisens beskrivning av ordet ”parallellsamhälle” som ett klumpigt och missvisande försök att beskriva Internkultur och traditionella tillika organisatoriska strukturer inom kriminella sammanslutningar. Detta är inte signifikant med kriminella gäng från förorten. Det rör exempelvis även kriminella MC-gäng från bruksorten.

Paulina Neuding går längre än Per Gudmundson gällande förmågan att ”kjöllra” en rapport.

Efter att ha kritiserat hennes generaliserande bild av mitt område, så fick jag ett svar från Neuding på Twitter. ”Inte alls. Polisledningen säger att man kan lagföra misstänkta inifrån bilarna.” Detta samt en länk till tidningen Sydsvenskan var hennes svar på kritiken om att hon väljer att använda sig av ett extremfall som inträffade i maj månad. Då polisen fick direktiv om att sitta kvar i sina bilar då deras ansvariga befäl ej ville riskera ett fullskaligt upplopp. Detta extremfall är grunden för Paulina Neudings demagogi. För demagogi är exakt vad det handlar om. För inte ens i den där länken till Sydsvenskan kan man skönja glimten av påståendet att polisen inte längre vågar kliva ur sina bilar på Koppargården. Vad Polisen verkligen säger är att Polisen Kan lagföra misstänka inifrån bilarna om det rör sig om mindre förseelser och gärningsmannen är känd av myndigheten sedan tidigare. Detta är inget nytt fenomen i Sverige. Det handlar om tid, resurser och emellanåt om säkerhet. Utifrån detta väljer Neuding att döma ut en hel förort och yrkeskår. Det är intellektuellt ohållbart.

Jag vet inte varför Neuding och Gudmundson väljer att ”kjöllra” på det här sättet. Men jag kan åtminstone konstatera att ingen av den kan konsten att läsa en rapport. Likaså kan jag konstatera att ingen av dem väljer att nämna att även orter som Nynäshamn och Täby finns med på Rikskriminalpolisens lista. Anledningen till att de utelämnar exempelvis Nynäshamn, Täby, Enköping, Salem, Majorna och Alvesta och koncentrerar sig på kända förorter och stadsdelar signalerar propagandism. Huruvida samhällsdebatten mår bra eller dåligt av att rapporter förvrids för att passa in i den högerliberala världsbilden får vara upp till var och en att bedöma.

Personligen är jag trött på en höger som väljer att etnifiera sociala problem i min ort. Men det är väl därför de väljer att ge denna högerliberala vinkling. För hade de valt att utgå från rapporten så hade ju folk även fått reda på att Polisen glädjande nog även väljer att tala klarspråk om klassamhällets negativa påverkan på lokala områden och narkotikalagstiftningens negativa påverkan i ett samhälle där vården har reducerats till öppenvård under Alliansstyret. Men då krävs det ju att man faktiskt läser rapporten och inte bara ”kjöllrar” om den.

Mvh Kim Fredriksson